Väntrum

Jag väntar och väntar. Var är du någonstans? Vi är på 2 olika ställen, jag är i livet, du i döden. Dörren till dödensrike är stängd och som jag kan inte se igenom, jag kan inte ens tjuvkika. Vad gör du nu? undrar jag, tänker du lika mycket på mig som jag på dig? Saknar du mig? Gör det lika ont i dig som i mig? Ser du mig, hör du mig? Försöker du ta i mig, krama mig? Finns du hos mig?

Tiden går så otroligt sakta, det känns som dygnen är dubbelt så långa. Jag går omkring som ett vakum och väntar och väntar. Jag blir tokig.

Innan du dog så gick tiden så fort, det gick så fort när du tog dina sista andetag. Det gick så fort när du blev sämre, 1 och en halv månad fick vi innan du dog. Vad var det som hände, varför orkade inte din kropp med längre?

Jävla cancerskit, jävla parasitsjukdom som tuggade förnöjt på dig. Det känns så otroligt jobbigt att veta när du dog så levde cancern ett tag till, den överlevde dig.

När vi var och tog farväl av dig, så såg du så fridfull ut, du var så vacker. Du såg ut precis som du gjorde innan du fick cancern. Inget spår fanns kvar. Jag är så glad att du slipper skiten nu. Men jag är så ledsen att jag inte får vara med dig där du är nu. Jag sa till Erik från begravningsbyrån att du måste nog vara det vackraste lik som skådats.
Jag hade lite panik innan jag skulle se dig. Men Erik berättade hur det skulle vara och hur du såg ut, så när han öppnade dörren in till din kista, så kändes det som du var där och ropade på mig.
Jag är så himla glad att jag var till dig och såg dig en sista gång. Barnen var också glada, det hade först bestämt att inte se dig, men när de hörde mig säga att vad vacker han är så kom de också in.

Jag har hittat en jätte vacker plats till dig på kyrkogården. Din plats ligger bredvid minneslunden, och det finns ett vattenfall bredvid där du skall ligga. Du vet ju hur mycket jag tycker om porlande vatten. Då kan jag sitta där hos dig och lyssna på vattnet och minnas dig. Dessutom kände jag att det var bra att platsen låg nära minneslunden, då det alltid är ngn som kommer förbi och du har lite att titta på och det alltid brinner ljus för någon där. Du älskar ju ljus. 

Jag hoppas att du följde med dit i lördags, på Alla helgona dagen. Det var så ledsamt att se ditt namn på skylten där du skall ligga. Vi satte dit ljus och ett mosshjärta till dig och grät för dig.
Det skall bli skönt när du kommer tillbaka och vi kan urnsätta dig, så det blir på riktigt att du finns där.

Vi var till kyrkan i söndags, på högmässan, Per höll i predikan, det var jätte fint. Han pratade om döda själar och sorgen som vi som är kvar har. Jag kunde inte hålla tårarna borta. Det kändes som det var riktat till mig.
Efter en liten cermoni, ropade han upp ditt namn och de tände ett ljus för dig. Jag fick panik när jag hörde ditt namn.
Det är konstigt, jag som inte alls är kristen och inte besöker kyrkan ofta, så känner jag att det blir liksom lite lättare att vara i kyrkan, det känns som jag kommer närmare dig.

Jag saknar dig, jag älskar dig.